Jag följde debaclet som följde efter Jimmie Åkessons roastning i Morgonpasset i P3 igår, där samtliga partiledare de senaste veckorna fått sina fiskar varma.
Och det här är inget försvarstal till Jimmie Åkesson - det är det verkligen inte. Jag delar inte hans politiska (läs: rasistiska och misogyna) syn på samhället. Nej, så är det inte. Det är bara det här med "roasting"... "roastning"? "Rostbiff"....? Varför är det ansett att vara så ädelt och fin att bli roastad? Det är ju egentligen ett tillfälle där utvalda personer får tillfälle att hacka på ens person, utseende, bedrifter och misstag.
Eller är man generös som tillåter sig roastas? Jag fattar fan inte. Jag vet att jag kan garva åt en roastning. På grund avjag visst är elak som person (till exempel när Petra Mede går hårt ut på Cecilia Frode). Men jag kan köpa att det inte är en "konstform" (host) för alla. Semi-mobbning som det är.
Som jag sa så är det här inget försvar för JÅ. Värt. Att. Notera.
Vad säger ni?